Att vissla i Håbo kommun
Whistleblower eller på svenska Visslare, är ett ursprungligen engelskt begrepp för en person som påkallar, oftast genom massmedia, uppmärksamhet om korruption eller andra oegentligheter, och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta (Wikipedia).
Enköpings kommun ska nu upphandla en whistleblower-funktion (EP 10/12 2012), en extern part, dit kommunala anställda och förtroendevalda kan vända sig anonymt ytan att riskera replessarier, om de misstänker att någon i ledande ställning byter mot lagar i den kommunala verksamheten.
Karin Bärudde, informationsstrateg i Håbo kommun, mailade följande till Håbo Portalen.
- "Kommunen (Håbo) har en policy för förebyggande av korruption. I den framgår att man ska meddela sin chef om reglerna i policyn inte följs. Om chefen bedömer att förmånen är otillåten kontaktar chefen polisen och därefter personalavdelningen.
Om man anser att sin chef gör en felaktig bedömning eller om misstankarna rör din chef, meddelas förvaltningschefen, alternativt bolagets VD. Om misstankarna rör förvaltningschefen eller bolagets VD meddelas nämndens ordförande, alternativt bolagsstyrelsens ordförande. Man kan vara anonym då man rapporterar sina misstankar vilket även är fallet i en så kallad whistleblower-funktion."
Men har inte kommunen stannat av lite för tidigt och nöjt med en policy som riktar in sig enbart på korruption? Oegentligheter kan även omfatta maktmissbruk och mycket annat. Dessutom framkommer inte i policyn hur en anonym rapportering ska gå till rent praktistk.
Ekonomijournalisten Margaret von Platen slår fast i en nätartikel (Demokration behöver visslare /Kollega 11/12 2008) att rakryggade kritiker och sanningssägare behövs såväl i näringslivet som i myndigheter och organisationer.
Alla organisationer är beroende av människor som vågar ifrågasätta chefer, arbetsplatskultur och vedertagna sanningar. Företag som saknar människor som ständigt kritiserar och omprövar produkter och försäljningsstrategier stagnerar. Myndigheter som inte tolererar intern kritik riskerar att bli maktfullkomliga och ineffektiva. Chefer som inte får ärlig och kontinuerlig feedback från sina medarbetare får fatta beslut på otillräckliga grunder, vilket i längden skadar verksamheten, skriver fil. dr Joakim Molander (SvD, 5/2 2009).
För dem som redan nu känner till missförhållanden i Håbo kommun, men kommer inte längre med kommunens i sak begränsade policy, kan vi tipsa om en handbok (RÄTTEN ATT SLÅ LARM - En handbok om yttrandefriheten på jobbet – råd för whistleblowers), där bland annat behandlas offentliganställdas rätt:
• Din grundlagsenliga yttrandefrihet gäller även i din anställning.
• Du får inte utsattas för repressalier för att du utnyttjat din yttrandefrihet.
• Du får vända dig till massmedia och göra intervjuer på din arbetstid.
• Du har rätt att vara anonym när du vänder dig till massmedia (meddelarskydd).
• Arbetsgivaren får inte försöka ta reda på vem som vänt sig till media (efterforskningsförbud).
• Yttrandefriheten gäller även dig som är chef.
• Du har rätt att informera allmänheten om vilka konsekvenser ett politiskt beslut innebär.
• Du får inte mot arbetsgivarens vilja bedriva opinion mot arbetsgivarens beslut under arbetstid och i arbetsgivarens lokaler.
• Arbetsgivaren får utse en person som yttrar sig för myndighetens räkning.
• Kontakta facket om du vill ha hjälp eller får problem.
Men rädslan att drabbas av replessarier är ofta orsaken till att ingen anstäld vågar yttra säg när misstnakar om lagbrott finns.
Frågan kvarstår, hur ska Håbo kommun gör det lättare, likt Enköpings kommun, att kunna få fram anonyma tips om missförhållander inom kommunens verksamheter?
Attila Gal
Håbo Portalet