Hem | Politik | Kommentarer till Håkan Welins synpunkter

Kommentarer till Håkan Welins synpunkter

Genom
teckensnitts storlek: Decrease font Enlarge font

Kommentarer till Håkan Welins synpunkter avseende Håbo Naturskyddsförenings agerande i frågan om NCC:s planer på att bygga en hamn vid sitt grustag i Toresta.

Torestatäktens lokalisering vid Kalmarviken. Foto: NCC Torestatäktens lokalisering vid Kalmarviken. Foto: NCC


Svar till Håkan Welin´s (HP 27 Okt 2015) insändare: Håkan Nihlman glider i intervjun i Ena-Håbotidningen.

Jag vill först och främst informera er som inte känner till bakgrunden till dessa planer.

Sedan 1960-talet har starka krafter med Stockholms Handelskammare som pådrivare lobbat för att bygga en storskalig motorväg väster om Stockholm för knyta ihop Stockholmsregionens norra och södra delar.

1990 fick dåvarande riksbankschefen Bengt Dennis i uppdrag att skapa en överenskommelse. Från regeringens sida utlovades statliga lånegarantier och särskilda pengar till kollektivtrafiken. Förhandlingarna om ett paket, det så kallade Dennispaketet, inleddes med samtliga politiska partier men i förhandlingarna återstod snart endast Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna eftersom Bengt Dennis ansåg att det endast var de partierna som accepterade en lösning som innebar nya vägar, kollektivtrafik samt vägavgifter. Ett av projekten inom ramen för Dennispaketet var nämnda led, som vid denna tid gick under namnet Västerleden, men som numera kallas Förbifart Stockholm, ett sätt för makthavarna att skapa förvirring om ett projekt betraktas som kontroversiellt genom att vägen skulle dras igenom fem värdefulla natur- och kulturområden, Hansta naturreservat, Grimstaskogen, öarna Lovön och Kungshatt samt Sätraskogens naturreservat. När jag fick nys om dessa planer så ”gick jag taket” och tillsammans med en kollega i Järfällas Naturskyddsförening Mats Andersson (jag var under 16 år medlem i styrelsen för Järfälla Naturskyddsförening), så var jag med om att dra igång ”Kampanjen Stoppa Västerleden”, en aktionsgrupp som samlade en mängd olika organisationer, såväl ideella föreningar som lokala politiska partier. Under några intensiva år i början av 1990-talet så arrangerade vi bl.a. lokala opinionsmöten och uppvaktade de toppolitiker inom Stockholms stad och Stockholms läns landsting som skötte förhandlingarna, Ralph Lédel, Mats Hulth, Carl Cederschiöld, Bo Könberg m.fl. Vi lyckades även vid ett tillfälle uppvakta den dåvarande miljöministern Birgitta Dahl. Men mot kommersiella intressen som vid behov kunde hosta upp miljonbelopp för att påverka makthavare stod vi oss slätt. En av deltagarna i aktionsgruppen under den första tiden var Andreas Carlgren, på den tiden ett av kommunalråden i Ekerö kommun. Under sin tid miljöminister var han med om att ”klubba igenom” Förbifart Stockholm 2009. När jag gick in i kampen mot projektet 1990 så handlade det om en ytlösning, med en fyrfilig motorväg ovan mark samt ett antal broar. Det projekt som Andreas Carlgren, Åsa Torstensson m.fl. klubbade igenom 2009 var en trafiklösning som byggde på en trafikled som huvudsakligen gick i tunnel. Konsekvensen blev färre ingrepp ovan jord genom värdefulla naturområden (positivt för oss naturvänner) men en betydligt högre prislapp, vilken kan hamna på uppemot 45 miljarder kronor för en vägsträcka på 21 kilometer. En annan konsekvens blir en avsevärt större mängd bortsprängt berg som skall tas om hand. Valet på plats för omhändertagande för omhändertagandet av detta bortsprängda föll på Toresta. Hade vi naturvänner vunnit striden mot Stockholms Handelskammare & Co. och det inte blivit någon Förbifart Stockholm så hade de boende runt Kalmarsandsviken sluppit denna anläggning.

Tyvärr finns det säkert en hel del av aktionsgruppen "Stoppa industrihamnen i Bålsta":s medlemmar och sympatisörer som både vill ha Förbifart Stockholm och slippa bergkrossanläggningen i Toresta. Hur dessa är funtade är dock något som övergår mitt förstånd.

Men nu till Håkan Welins frågeställningar:

Hans påstående om att ”Det är jag personligen som ansvarar för yttrandet för samråd” stämmer inte. I yttrandet står att läsa att ”På styrelsens uppdrag. Håkan Nihlman”. Vilket bara kan tolkas på ett sätt, nämligen att det är hela styrelsen som står bakom, det finns inget personligt undantag angivet i yttrandet över huvudtaget.

Svar: Självklart står styrelsen bakom skrivelsen. I detta fall har styrelsen vid vårt styrelsemöte den 12/5 givit ett delegat till Mats Bergengren och sedan vidare till mig att ta fram en skrivelse som sedan skickades till NCC den 25/5.

 

Det är korrekt att Naturskyddsföreningen yttrat att ”all bullrande verksamhet (55 db eller högre, uppmätt vid närmaste bostadsområde) skall förläggas till dagtid”. Men – den struntar i de ljudrisker som finns med krossning, och som föreningen lätt kan få fram sakförhållandet kring. Det ligger starka skäl bakom t.ex. Håbo kommuns krav på att bullret sänks med 5 dBA – även på dagtid

Svar: Vi är lekmän när det gäller denna typ frågor och har ingen någon reell möjlighet att bedöma bullernormer. Det här är mer en fråga för myndigheter och experter inom området. Det här är mer fråga om ”arbetsmiljö/boendemiljö” och det är inte sådana frågor som vi förväntas kunna komma med någon värdefull input. Vår främsta uppgift är att värna om biologisk mångfald, djur, växter och natur. Plötsligt förhöjda ljud på nära håll, t.ex. vid sprängningar skulle kunna störa häckande ugglor, rovfåglar eller andra djur med känslig hörsel, i övrigt bedömer jag inte att bullret från bergkrossen skulle ha någon negativ inverkan på djurlivet.

 

Naturskyddsföreningen glider också i artikeln på sanningen avseende lastbilstransporterna. I artikeln säger Nihlman att man ”inte accepterar ….. att lastbilstransporter sker genom Bålsta” I yttrandet, det föreningen lämnat in till Mark- och Miljödomstolen, säger Naturskyddsföreningen följande: ”Vi tycker att det är bra att NCC valt en transportväg (för vägtransporter) som innebär anslutning till E18 vid Bro:s trafikplats.” Då ska man veta att Ragnhild Karlsson, medlem i Naturskyddsföreningen och i styrelsen i maj 2015, samtidigt är den som representerar NCC vid frågor om hamnanläggningen. Och på direkt fråga till NCC – alltså Ragnhild Karlsson – angående dessa transporter, säger Ragnhild Karlsson att, ”NCC Roads har ingen möjlighet att garantera transportvägar på allmän väg, som i detta fall (mail den 12 oktober 2015).”

Svar: Håller med dig Håkan Welin i denna fråga. Vi kunde ha varit tydligare och t.ex. skrivit ”Vi accepterar inga lastbilstransporter till trafikplats E18 via Bålsta tätort”. När vi fick Cementaansökningen (i juni) på remiss såg jag till att tydliggöra vår inställning till tung trafik i Bålsta tätort.

 

Nihlman påstår vidare enligt artikeln, att ”anläggningen ligger i Upplands-Bro kommun” vilket också är att tänja på sanningen. Anläggningen ligger både i Upplands-Bro och Håbo kommuner. Själva hamnanläggningen ligger i Håbo kommun och stora delar av det som Naturskyddsföreningen fram för allt verkar för som sin grundidé, är naturen runt och vattnet i Kalmarviken. Allt detta i Håbo kommun.

Svar: Bergkrossanläggningen (den stora bullerkällan) ligger i Upplands-Bro kommun men den tänkta piren gör en böj, så att den kommer in i Håbo kommun. Således stämmer ditt påpekande.

 

Nihlman påstår vidare enligt artikeln att ”det [finns] inga naturvärden kvar, de är redan förstörda”. Då vill jag påstå att Nihlman sviker sitt uppdrag som ordförande och representant för Naturskyddsföreningen. Det har nämligen konstaterats att det finns både rara växter och sällsynt djurliv i Kalmarviken.

Naturskyddsföreningen är normalt känt för att strida aktivt för även det minsta rara djur- eller växtliv som finns. NCC:s egna undersökningar och s.k. expertutlåtanden (Niras och MKB) är dock undermåliga. Man har brustit i bottenfaunaundersökningen, sedimentundersökningen, inventeringen av strandnära naturvärden m.m. Det finns t.ex. rödlistade musselarter i Kalmarviken vilket Naturskyddsföreningen borde känna till, detsamma gäller småsvaltningen som är en växt som skyddas enligt artskyddsförordningen.

Man kan undra hur det kommer sig att Nihlman och Naturskyddsförenignen blundar för detta?

Svar: Det material vi hade tillgång till när vi skrev vårt remissvar (i mitten av maj) var de två inventeringar som konsultföretaget Nivas gjort, en på land (”Inventering av strandnära naturvärden”) och en i vattnet (”Bottenfaunaundersökning”) som NCC tillhandahållet i samrådsmaterialet. Enligt dessa så fanns det en rödlistad art, en ask, rödlistad, betecknad som sårbar (VU), som växte invid vägen mellan sandtaget och Stockholmsvägen. Vid vattenundersökningen hittades ingen rödlistad art. Förhoppningsvis så berörs inte asken av arbetet med piren, men hade vi tänkt till ordentligt så skulle vi ha gjort en markering om detta i vårt remissvar.

Fick i slutet av augusti en lista av Monica Persson med en massa naturobservationer. En del mer seriösa, en del mindre seriösa.

Här ett exempel på en oseriös observation. ”Jag heter XX och är intresserad av både fiske och fiskar. För ca 5 år sedan så fångade jag 4 gröngölingar vid kalmarsandsbadet närmast silon. Jag kände då inte till att de var rödlistade och tog hem dem till ett akvarium. Det var först då som jag utan tvekan kunde artbestämma dem. Utan tvekan så var det fisken grönling. Förhållandet när jag fångade (håvade) upp dem var natt och vindstilla. Jag hade en pannlampa och vadarstövlar. De är väldigt snabba men gick man försiktigt så såg man dem lite överallt. De försvann ofta snabbt men jag lyckades fånga in 4 st. Jag skulle vara mycket förvånad om de inte finns kvar där då min bedömning var att beståndet verkade starkt på den platsen”.

Enligt hemsidan www.fiskbasen.se så finns följande information om grönlingen: Förekomst i Sverige: Grönlingen är känd från Segeåns, Saxåns, Kävlingeåns (Håstadmölla och Bråån) och Verkeåns vattensystem samt i Farstatorpsån i Skåne, Lagan och Smedjeån i Halland, två bäckar vid Sjösa utanför Nyköping samt Säbyån vid Ulriksdal och Kymlingebäcken i Uppland. Möjligen är sistnämnda förekomst resultatet av en inplantering under 1700-talet.

En observation som vi däremot skulle ha tagit med i vårt yttrande om vi känt till fyndet, är äkta målarmussla, rödlistad och betecknad som missgynnad (NT) vid Frösundavik och som finns med i Naturhistoriska Riksmuseets stormusselinventering från 2007. Den skall aktionsgruppen ha en eloge för att de hittade. Vid bottenfaunainventeringen utanför Idealbyn inför detaljplanearbetet med Skokloster Udde hittades också äkta målarmussla, men det tog varken du eller dina kollegor i Kommunstyrelsen notis om utan körde på utan att ta detta fynd i beaktande när det gällde bedömningen av detaljplanen.

Det vi skall ta beaktande vid denna tillståndsprövning är att exploatören (NCC) kommer att avverka skog i ett område stort ungefär som en fotbollsplan mellan befintlig grustäkt och stranden. Ingreppet under vatten kommer däremot att bli betydligt större och få vidare konsekvenser eftersom partiklar vid muddringsarbeten och anläggning av kajen kommer att påverka en stor del av Kalmarsandsviken.

Det har förekommit kommersiell båttrafik i Kalmarsandsviken sedan 1860-talet då godsägaren vid Toresta gård Israel Tauvon satte in propellerångaren ”Kalmarsand” i trafik mellan Kalmarsand och Stockholm. På 1940-talet byggdes den första silon med kaj och på 1960-talet kom Gyproc med sin gipsfabrik och tillhörande kajanläggning. Hur känslig den äkta målarmusslan är för partiklar från muddringsarbeten är jag inte rätt person att uttala mig om, men självklart vore det katastrofalt om en äkta målarmussla-population slogs ut p.g.a. att man bygger en pir över dess livsplats.

Slutligen påstår Nihlman att NCC ”tänkt att använda pråmar och bogserfartyg som drar dem. ./. De har ingen propeller som river upp botten……” Även här tänjer Nihlman på sanningen. Till att börja med säger man över huvudtaget inget om detta i sitt yttrande. NCC anger i sin ansökan pråmar som ett alternativ, medan hela ansökan omfattar båtar i storleksklassen 91 meters längd och utgångspunkten är egen drift. Pråmarna anges till 67 meters längd. Blir det pråmar ska dessa dras av bogserbåtar, och min stilla undran är om inte dessa drivs framåt på normalt sätt, alltså med propellrar? Dessutom krävs en större svängradie in i Kalmarviken med pråmar.

Svar: Enligt samrådshandlingarna så beräknas ¾ av materialet att komma från sprängningar från Förbifart Stockholm och ¼ från övrig verksamhet. En kvalificerad gissning från min sida är att pråmar kommer att användas för materialet från Förbifart Stockholm och konventionella fartyg för övriga transporter, eftersom säkert många av dessa kommer från orter utanför Mälaren. Gissningsvis kommer då 100 á 150 fartyg/år av konventionell typ att lossa vid anläggningen. När vi skrev vårt svar till Cementa så accepterade vi 40 anlöp men förkastade 210. I det fallet spelade dock indragningen av tunga transporter i tätort (Bålsta) större roll än antalet fartyg för vårt ställningstagande.

I vår moderorganisation, Naturskyddsföreningens klimatpolicy tar vi (Naturskyddsföreningen) tydlig ställning mot lastbilstrafik. Enligt denna så kräver ”Naturskyddsföreningen bland annat att beslutsfattarna byter ut kol och olja till förnybara energikällor i landets värmesystem. Att de minskar lastbilstrafiken genom att till exempel styra över gods till järnväg och sjöfart”.

Både NCC:s och Cementas satsningar på sjötransporter ser vi som positiva satsningar mot ett ekologiskt hållbarare samhälle än dagens. Samma sak gäller Logistik Bålstas satsning på transporter per järnväg, båda i syfte att minska transporterna med lastbil och/eller flyg.

Till de negativa bitarna i NCC:s bergkrossplaner hör bullerproblematiken och risken att tung trafik dras in i Bålsta tätort. Genom att sätta press på NCC att kapsla in eller gräva ned de bullrande delarna av verksamheten så borde det gå att lösa dessa problem. Jag tror knappast att utmaningarna är tekniska utan snarare ekonomiska.

Håkan Nihlman
Håbo Naturskyddsförening



Prenumerera på kommentarer Kommentarer (3 Skickat)

avatar
Håkan Welin 03 Nov 2015
Nihlmans kommentarer
Först och främst noterar jag att HELA styrelsen står bakom Naturskyddsföreningens skrivelse, vilket är intressant i sig med tanke på NCC.

Jag kan nog anse att Naturskyddsföreningen borde ha kunskap om att Kalmarviken har en hög ekologisk funktion, mycket hög diversitet och hög naturlighet enligt den miljömässiga terminologin.

Jag kan också konstatera att Naturskyddsföreningens ställningstagande avseende buller är intressant. Enligt Nihlmans åsikt berör det ”arbetsmiljö/boendemiljö” och inte biologisk mångfald. Men – det är ju så att trafik till och från hamnen ska ske både dag, kvälls- och nattetid alla dagar året runt. Sammantaget beräknas den maximala ljudnivån vid stränderna längs farleden till 65-70 dBA vilket tangerar riktvärdet för trafikbuller vid uteplats och överskrider ljudnivå för olägenhetsbedömning av industribuller nattetid med upp till 15 dBA!
Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning om buller, och när det gäller fartygsljud, ljud från grustömning i matarfickan och frontlastare på kaj i hamnen under dygnets alla timmar, kan man betrakta dessa som särskilt störningsframkallande. Och – detta påverkar livet i viken. Naturskyddsföreningen borde ha kunskap om hur buller påverkar fiskarterna i Mälaren eftersom det betyder att det finns hög risk för stressfaktorer som tillsammans med andra påverkansfaktorer kan leda till beteendeförändringar och ökad dödlighet hos fisk.

Sedan är, som jag nämnt, MKB:n (från NCC) bristfällig genom att arter, habitat och naturvärden inte har undersökts, att konsekvenser på de strandnära naturvärdena saknas och att konsekvenser på möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmål saknas.

Naturvärdena i området är konstaterat av regionalt intresse och områdets ekologiska funktion är hög. Och detta motsvarar naturvärdesklass 2 vilket Naturskyddsföreningen borde känna till. Skälet är att det råder en hög naturlighet, ett högt artantal samt en riklig vegetation. Det senare skapar förutsättningar för viktiga ekologiska funktioner och hög produktion och diversitet hos fisk och bottendjur. Något som torde vara viktigt för Naturskyddsföreningen. Det finns ju gott om livsmiljöer för evertebrater och god tillgång till gömslen och leksubstrat för fisk. Det är också så att i den långgrunda bukten finna en rastlokal med gott om föda för sjöfågel vilket borde ha kunna belysts.

Man ska också veta att stränderna är näst intill oexploaterade vilket skapar goda spridningsmöjligheter och habitat för störningskänsliga arter som utter, bäver, rovfåglar och sjöfågel. Och när det gäller fågel har man flera gånger observerat både rovfågel och rödlistade och hotade fågelarter i Kalmarviken.

Bra att ni noterat att man faktiskt har noterat äkta målarmussla som är rödlistad och nära hotad plus några mindre vanliga arter såsom spetsig målarmussla. Men synd att ni inte fått med den i ert yttrande.

Hade man granskat MKB:n kunde man ha konstaterat att det saknas en bedömning av de limniska naturvärdena och områdets värden för fisk. Detta innebär också att Naturskyddsföreningen borde vara medveten om att verksamheten slår mot de strandnära områdena och de biologiska funktionerna och arterna i grundområdena. Det är också oseriöst att MKB:n inte beaktar småsvaltningen eller andra strandnära limniska naturvärden.

När det gäller propellerrörelser känner Naturskyddsföreningen säkert till att detta skapar rörelser i bottenvattnet. Sådana rörelser kan transportera partiklar och att sedimentation uppstår på värdefull vegetation. Och inte minst när det gäller stormusslorna.

Jag utgår ifrån att Naturskyddsföreningen känner till arbetet med miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag” (Naturvårdsverket och Länsstyrelserna). Där har man klassat hela Mälaren som nationellt värdefull. Men MKB:n beskriver inte konsekvenserna.

Slutligen fartygsfrågan. Är det så att ” många av dessa [konventionella fartyg] kommer från orter utanför Mälaren” som Nihlman skriver, inställer sig frågan om de miljörisker det innebär att dessa fartyg har barlast (vatten hämtade från andra håll och som kan innehålla bakterier okända för Mälaren) när de kommer in i Kalmarviken för att tömmas..

Vidare innehåller det mesta av materialet från sprängningarna ämnen som följer med stenen till Kalmarviken och upp på land. Dessa ämnen följer sedan med lakvattnet ner till botten på anläggningen och riskerar att gå ner i grundvattnet med minst sagt vanskliga konsekvenser för naturen.

Slutligen är det inte möjligt eller i vart fall kostsamt att kapsla in hela hamnen med lossning som kommer att ske dag som natt, helg som vardag, där massorna skopa för skopa ska lastas ur och transporteras upp till transportbandet för att stjälpas ur på det. Transportbandet avser NCC klä in men sedan har vi krossen. Jag anser det vara en chimär att tro att NCC skulle ”kapsla in eller gräva ned de bullrande delarna av verksamheten”.

Håkan Welin
avatar
Somir Sinharay 03 Nov 2015
För information till Naturskyddsföreningen i Håbo och Håkan Nihlman så var det jag som för ca 5 år sedan fångade upp ett antal (4 st) Grönlingar en natt i kalmarviken. Jag identiferade dem som Grönlingar och vill nog påstå att jag ser skillnad på Grönling och exempelve nissöga. Jag fick ett samtal från Naturhistoriska ii Stockholm där de berättade att de ansåg att min observation var intressant och mycket möjlig. Jag gav dem exakt position ifall de skulle vilja åka dit och se efter själva. De hade då inte möjlighet att åka och titta utan ville att jag skulle försöka fånga upp Grönling på positionen igen. Jag har dock inte längre möjlighet att leta fisk mitt i natten då jag har en familj och en fru som ofta jobbar sent.

Jag tycker att Naturskyddsföreningen agerar märkligt när man bara viftar bort det jag uppgivit som oseriöst. Kanske blir det inte så mäktigt när Naturskyddsföreningen i Håbo har en styrelse som har så starka kopplingar till NCC att man skulle kunna betäckna det som om man har halva foten inne i NCC och andra foten i Naturskyddsföreningen. Med det i tanke så framstår ni inte som en seriös part i frågan. Att ni dessutom ser industrihamnen som en intäckning för vad ni kallar "Både NCC:s och Cementas satsningar på sjötransporter ser vi som positiva satsningar mot ett ekologiskt hållbarare samhälle än dagens." Är ni medvetna om vilka utsläpp som båttrafiken kommer att medföra?

Jag funderar vidare! Mats Bergengren som sitter i naturskyddsföreningens styrelse är även aktiv och styrelseledamot i Miljöpartiet! Hur går det ihop? MP har ju tagit ställning mot industrihamnen. Hur trovärdig blir miljöpartiet Håbo i denna fråga? Kim Hultèn som sitter i naturskyddsföreningens styrelse arbetar för NCC och kan även anses som en hög profil där. Även här finns det en klar jävighet i frågan om industrihamnen. Är det en medveten taktik som NCC har att nästla sig in i föreningar som kan bli hinder för dem?

NCC begär en inventering av konsultföretaget Nivas och ni får ta del av denna inventering! Varför är jag inte förvånad över att ni köper innehållet med hull och hår? Det borde klart framgå för er att är inventeringen gjord av ett företag på uppdrag av NCC så vill NCC se inventeringen så fördelaktig som möjligt för dem. Jag tror att det är viktigt att mark och miljödomstolen får kännedom om att Naturskyddsföreningen i Håbo är partiskt för NCC och Cementa i denna fråga.

Somir Sinharay (V)
avatar
Christian Johansson 04 Nov 2015
Jag vill egentligen inte lägga mig i denna debatt.
Men jag tycker Naturskyddsföreningen väljer lite väl hårda ord i bland.
Jag anser att man kan vara emot industrihamnen och för förbifart Stockholm.
Det är det där med läget som jag inte tycker är det bästa. Sen finns det ju alltid folk som säger "jag är för detta, men inte just där jag bor".
Jag är t.ex skeptiskt till logistik bålsta. Det är jättebra med järnvägstransport men massexploatering av skog och lastbilar som kommer ledas genom Bålsta tätort är mindre bra.
Logisitkområden bör ligga intill en större väg.
Jag var INTE emot Veckholms skjutfält. Av den anledningen att skjutfältet var där först sen har bebyggelsen smugit sig på.
Sen var det skam att man tvingades öka antalet skjutdagar kraftigt, men det är ett resultat av omotiverad nedläggning av försvaret. Jag varnade för detta redan 1995 men ingen lyssnade på mig.
Jag beundrar naturskyddsföreningen i Håbos arbete. Man lyssnar på alla politiker oavsett färg (vilket inte är fallet i andra lokala naturskyddsföreningar). Men man borde vara lite mer lyhörd i andra sammanhang.

Med vänlig hälsning

Christian Johansson
totalt: 3 | visar: 1 - 3

Lämna kommentar

OBS att du måste vara inloggad för att kunna skicka kommentar!
Klicka här för att logga in

Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton och var artig, hota aldrig, använt sunt förnuft.

Skulle du känna dig förolämpad/kränkt av ett/flera ord/uttryck, vänligen kontakta HåboPortalen (info@haboportalen.se).

  • Bold
  • Italic
  • Underline
  • Quote

Vänligen knappa in koden som finnes i bilden:

Captcha

Bålsta Kabel TV



Problem med avloppet?


SPF Seniorerna Håbo

SBA Svenska Bilauktioner AB

Basinkomst = Medborgarlön

the zeitgeist movement

Bedöm denna artikel:

0

Fler nyheter

1 2 3 4 5 > Visar 1 - 20 av 2516