HåboPortalen.se - allt om Håbo - sedan 2003: Ny kommundirektör – Nej tack! Ny kommundirektör – Nej tack! ================================================================================ Attila Gal on 03 Jun 2015 Med anledning av Per Kjellanders aviserade beslut att lämna Håbo kommun har vi omgående fått information i olika medier att en rekrytering av en ny kommundirektör har påbörjats. Ny kommundirektör – till vilken nytta? Jag frågade nuvarande kommunalrådet Carina Lund, varför ska vi ha en kommundirektör? Detta mot bakgrund av kommunens katastrofalt dåliga ekonomi. Svaret blev, jämför vi oss med aktiebolag som har ungefär samma antal anställda som kommunen, ca. 1300, så har dessa en vd, dvs. en verkställande direktör. Då anser jag, sade Carina Lund, att det är motiverat att även vi ska ha densamma. Tablå! Det är, milt utryckt, förvånande att våra styrande politiker och ansvariga inte ser vad som behöver göras för att skapa förutsättningar för en bättre totalekonomi. Som jag ser det kan det bara bero på en sak, man saknar totalt ekonomisk kompetens. Jag har tidigare gjort en ekonomisk analys baserad på delårsbokslutet 2014. För att ”skala bort” alla bortförklaringar och ursäkter från de ansvariga har jag gjort en jämförelse mellan Håbo kommun och Upplands-Bro kommun vad gäller kommunstyrelsen och dess förvaltning. Läs och begrunda nedanstående kostnadsaspekt så förstår ni att en ny kommundirektör är det minsta vi behöver ha här i Håbo kommun. Organisationsförändringar - kostnadsaspekten Enligt delårsabokslut 2014 Antal månadsavlönade per förvaltning 2012 2014 Förändr. Beräknad kostnadsökning MSEK Kommunstyrelsens förvaltning 60 90 30 13,5 Bygg- och miljöförvaltning - 19 19 8,5 Miljö- och teknikförvaltning 166 139 -27 -12,1 Bildningsförvaltning 130 119 -11 4,9 Skolförvaltning 618 596 -22 -9,9 Socialförvaltning 289 347 58 26,1 __________________________________________________________________ Total förändring 47 21,1 Använder vi kommunens notförteckning ( Not 2 Verksamhetens kostnader ) "Kostnader för arbetskraft" kan vi beräkna en snittkostnad per anställd och helår. För 2013 är snittkostnaden 449 KSEK. Använder vi samma snittkostnad för 2014 och där framtagna personalförändringar kan vi se tillkommande kostnader enligt ovan. Till ovanstående skall noteras att kommunstyrelsens politiska förvaltning har ökat sin representation med 2 personer ( från 11 - 13 ) samt att man tillsatt ett oppositionsråd plus politiska sekreterare till en uppgiven kostnad av 1,5 MSEK. Vad redan vald kommunstyrelse kostar på årsbasis kan jag inte f.n. ange. En hypotes, antag 2,0 MSEK. Sammantaget skulle kommunstyrelsens personal tillsammans med politikerna i KS kosta 43,9 MSEK där 15,0 MSEK utgör kostnaden för personalökningen mellan 2012 -2014 Vad har kommunstyrelsens förvaltning tillfört kommunen för att motivera kostnadsökningen? Personalökningen utgör 50% räknat från 2012. Betraktar man ovanstående förändring ser man tydligt att de "operativa" förvaltningarna ( ex. socialförvaltningen ) totalt minskat sin personal med 41 personer. Kommunstyrelsens förvaltning har ökat sin "serviceförvaltning" till politikerna med 30 personer. Dessutom har politikerna ökat sin representation med ytterligare ett oppositionsråd samt annan personal. Vad är motivet till den stora personalökningen? Socialförvaltningens personalökning kan ses mot driftsättning av två nya anläggningar för äldre och sjukrelaterade personer. Från ansvarigt håll anförs att Håbo är en tillväxtkommun, därav den stora organisationen bl.a. kommunstyrelsens förvaltning. Jag ifrågasätter motiveringen. En av våra närmaste kommuner, Upplands-Bro kan också betraktas som en tillväxtkommun. Innevånarantalet är något större, ca. 25.000 personer mot våra 21.000. I Upplands-Bro är drygt 1.300 personer anställda i kommunen, jämförelsevis lika många som i Håbo. Utvecklingsmässigt har vi till mycket stor del samma strukturer inför framtiden. Ändock skiljer vi oss avsevärt. Upplands-Bro har en, enligt deras definition, kommunledning på 57 personer. Håbo har en kommunstyrelsens förvaltning på 90 personer. En skillnad på 33 personer. Varför? Enligt min uppfattning ett tydligt bevis på en ineffetiv organisation. Sannolikt också behäftad med otillräcklig kompetens på chefsnivåer samt otillräckliga klarheter i befattningsbeskrivningar och verksamhetsrutiner. Min uppfattning är att en, i mina ögon, nödvändig omorganisation, skulle kunna ge ett omfördelningsbelopp på minst 14,8 MSEK. Ytterligare kostnadsinbesparingar kan göras i politikerledet. Jan- Eric Hernkrantz