Ett bra exempel på en lyckad integration
"Mahmood å jag
Mahmood kom i början av augusti. Han ville ha en praktikplats hos Larssons Såg.
Du måste hjälpa mej, jag vill bli en riktig snickare.
Jag har tänkt lägga av, var mitt svar. Jag är 66 år, ledstyv så ini helvete. Du får ursäkta kraftuttrycket.
Folk säger att du kan hjälpa mej, du måste, replikerade han.
Den unga mannen som stod framför mig var propert klädd i blåjeans och vit polotröja, välfriserad också. Utseendet var mongoliskt. Tankar flög sekundsnabbt genom huvudet. Kan jag ge honom en vass kniv och hammare? Kan jag lita på honom? Är det en IS-krigare. Att vara misstänksam mot det okända ligger i människans dna för överlevnad.
Mitt hjärta smalt, han såg ärlig och hjärtegod ut och ack så ensam i en ofattbart hård värld.
Är du muslim, frågade jag?
Lite grann, sa han och visade med tummen och pekfingret en glipa på cirka en centimeter. Jag dricker whisky och beer men vill inte äta gris. Min fru är mer muslim. Hennes far var en mulla men talibanerna sköt honom för han ville inte göra tjänst åt talibanerna.
Jag är väldigt lite kristen, sa jag, nästan ingenting. Jag tror inte på det övernaturliga.
Senare har jag förstått, att han vill också bli fritänkare men han har det svårare.
- Okej , kom hit på måndag klockan sju, sa jag.
På måndag gav jag honom kniv, timmerpenna, tumstock och hammare. Samtidigt som vi spikade väggblock, idkades språkkurs. Hammare, spik, den tunna heter bräda, den tjocka plank och detta är en vinkelhake, mässade jag i långsam takt. Efter tre fyra upprepningar satt orden. De svenska könsorden behövde inga omtagningar. Efter en vecka sa han:
Papa, du måste visa mig, ska jag kapa här?
Han var 28 år. På sätt å vis hade jag fått en till son. Jag kände värme.
Mahmood har fru och tre flickor, de tillhör folkgruppen hazarer en förtryckt minoritet. Enkelt uttryckt , de svarta i Afganistan, de utför alla skitjobb står . Dessutom är de shiamuslimer, talibanerna är sunni som de förföljs av. Främsta skälet till att Mahmood lämmnat Afghanistan är att hans tre döttrar ska få ett liv. I provinsen Kunduz, där de kommer ifrån, får de inte gå i skola, bara tre månaders koranskola. I Kunduz är det burka som gäller för kvinnor. Ett kvinnoliv i Afghanistan består av att laga mat och föda barn, säger Mahmood.
Han önskar sina döttrar fullvärdiga liv.
Han har jobbat hos mig i drygt ett halvår. Nu har familjen permanent uppehållstillstånd. Mahmood ska börja jobba på en byggfirma i Kalix.
I början får du göra lite skitjobb, det pallar du för, säger jag. Inom två, tre år tjänar du 35-40 000 i månaden.
Ååå, 40 000, det är mycket pengar.
I Afghanistan ligger det på mannens axlar att försörja familjen, klarar han inte det är han värdelös.
Zahra, hans hustru, har en längre väg att gå. Hon är analfabet, han har lärt henne läsa på dari som är deras språk. Mahmood och döttrarna är hennes svenskalärare Hon ska snart börja SFI men med hennes livshunger kommer det att gå bra. Hon kan bli vad hon vill.
Jag har fått vänner för livet"
Är inte detta ett bra exempel, som kan införas hos kommunens marknadsbolag, där ortens företagare tar aktiv del i integrationen av våra nyanlända och där kommunens integrationssamordnare har en nära kontakt med marknadsbolaget och företagarföreningen i Håbo.
Håkan Sundström