Hem | Övriga Nyheter | Föreningsnytt | Insektsvandring vid Segersta

Insektsvandring vid Segersta

Genom Attila Gal 31 Maj 2012

teckensnitts storlek:

Måndagen den 28 maj arrangerade Håbo kommun och Naturskyddsföreningen en insektsvandring till en ädellövskog norr om Segersta gård. 14 st. insektsentusiaster slöt upp på Svannäsparkeringen, sydost om Hjälstaviken på måndagkvällen för lära sig mer om insekter (och spindlar).

Gunnar Sjödin (näst längst till vänster) berättar | Foto: Håkan Nihlman

Guider var entomologerna Gunnar Sjödin (specialist på skalbaggar)och Ruth Hobro (specialist på skinnbaggar). Våra guider inledde med att berätta om insekternas liv och hur man skiljer dem åt. Att identifiera insekter till artnivå kan vara nog så mödosamt och eftersom många av dem är små så krävs ofta hjälp av lupp och mikroskop. Ibland kan också könspreparering vara nödvändig. Optimala fångstredskap för insekter och spindlar är slaghåvar och paraplyer. Med håven slår man exempelvis på en trädgren eller en buske. Nedanför lägger man paraplyet, upp-och-nervänt som en skål. Sedan är det bara att beskåda vad som hamnat i paraplyet. Bland annat fick vi stifta bekantskap med den vackra rödbandade getingen Vespula rufa, en jordgeting som bygger bo på marken. En annan intressant bekantskap var krabbspindeln. Det finns 29 arter av denna spindel i Sverige. Vissa krabbspindlar kan kamouflera sig genom att ändra färg efter omgivningen och kan på så sätt dölja sig inne i en blomma och attackerar lämpliga byten såsom bin och mindre fjärilar som besöker blomman. När offret kommit tillräckligt nära slår de till, greppar tag i bytet och oskadliggör det med ett kraftigt bett. Inte sällan så tar de byten som är flera gånger större än krabbspindeln själv. Bärfisar var en annan grupp som vi lärde känna. Det finns 28 arter av bärfisar i Sverige. De har fått sitt namn av att en del av arterna kan spruta ut en obehaglig vätska, bl.a. bestående av cyanider, för att skrämma bort rovdjur. Alla bärfisar är försedda med en mycket rörlig sugsnabel. De växtätande bärfisarna använder sugsnabeln för att suga växtsaft från blad emedan de köttätande bärfisarna övermannar mindre larver av olika slag, sticker bytet med sin sugsnabel och suger i sig av bytets innanmäte. Vandringen avslutades med inspektion av tre fällor, på ek, hassel respektive hägg som varit uppsatta i en vecka. De två sistnämnda var i princip tomma men ekfällan innehöll en del intressanta fynd. Bl.a. Skäckig trägnagare Xestobium rufovillosum, Liten knotbagge Trox scaber och Smalknäppare Procraerus tibialis. Skäckig trägnagare är vår största trägnagare. Den fullbildade insekten blir 5 – 7 mm lång och larven 10 mm. Skalbaggen är mörkbrun med gul fjälliknande behåring på täckvingar och överkropp. De krämfärgade larverna lever i döda sönderfallande träd som angripits svamp. De går nästan enbart på ektimmer. Gruppen kunde konstatera att den gamla eken blivit ordentligt perforerad och innanmurken av trägnagarens larver, vilka skapat stora mängder med or (gnagmjöl) när de krupit ut ur trädet för att leva sin sista tid som fullbildad insekt. Liten knotbagge är en svart skalbagge med fläckar av bruna borst på täckvingar och halssköld. Den lever på torra mindre kadaver och besöker gärna fågelbon. Smalknäpparen är en spolformig svart skalbagge med gulfärgade ben och med halssköldens bakben utdragna bakåt i vassa spetsar. Hamnar den fullbildade skalbaggen på rygg så kan den med ett hopp hamna på rätt köl igen, därav namnet knäppare. Smalknäpparen lever som larv i torra, murkna och svampangripna äldre lövträd, framförallt i ek. Den är värmekrävande och lever här i Uppland på nordgränsen av sitt utbredningsområde. Smalknäpparen är rödlistad och betecknad som NT, missgynnad enligt gällande rödlista från ArtDatabanken. Den är starkt beroende av att det finns kvar gamla lövträd i vårt landskap.

Håkan Nihlman
Håbo Naturskyddsförening