Hundra år mellan då och nu

(Lite upplysande fakta). Under 1990-talet samlade jag in faktamaterial till romanen REPSLAGARENS ÄTTLINGAR. Det var nödvändigt att ta reda på fakta om aktuella priser och löner som var gällande tiden kring sekelskiftet 1900 och framåt.

Det var då för min del inte aktuellt med WWW, utan uppgifterna måste samlas in via bibliotek, arkiv och tillgängliga kataloger fån industrin.
För den tiden gällde i allmänhet att det var mannens arbetsinkomst som svarade för familjens uppe¬hälle och behov. Hustruns roll var "att stå vid spisen och föda barn", som det så ofta senare har yttrats.
Men även då var många kvinnor i legoarbete som ”pigor” eller i vården eller på annat sätt.
Då, som nu, var det skillnad på manliga och kvinnliga ersättningar, vilket arkivforskningen gav tydliga belägg på. Det var intressant att jämföra inkomster med olika kostnader och konstatera att det lilla man ville skaffa sig måste ske med stor sparsamhet och uppoffringar. 

Här följer lite intressanta uppgifter:
En jordbruksdräng t.ex. tjänade före andra världskriget 175: - om året jämte kost och logi och 10: - i städsel när han anställdes.
En dödgrävare i Åsby socken hade enligt sockenarkivet 1:75 för att öppna en grav, och 1:25 om det var en barngrav.
Den som kunde ta emot ett barn på inackordering, dvs. ett barn som inte gått under klubban på offentlig auktion, kunde få en ersättning från det allmänna på 5: - per månad.
Då kostade en ko 95:-.
Ett par hängslen 2:50, och ett par herrskor 5:-.
Ett klänningstyg av helsiden kunde köpas för 2:50 per m.
Den som köpte sitt brännvin och inte brände själv, fick betala 1:20 för en liter sädesbrännvin. För svag¬dricka betalades 5 öre li¬tern.
Som inkomstjämförelse kan nämnas att Lektorn vid Ulltuna läroanstalt hade som högutbildad vid sekelskiftet 3000: - i lön för hela året.
År 1900 hade de nya bestämmelserna om mått och vikt inte slagit igenom på allvar, vilket tydligt framgått av Norrahammars Bruks första katalog. Deras sortiment utgjordes främst av spisar, kaminer, kokkärl av gjutjärn och diverse jordbruksredskap.
En järnspis med 3 kokhål och varmvattenbehållare kostade 45:- med spiskroken som rabatt.
Försäljningen skedde fortfarande efter gamla rymdmått. Kokkärlen såldes efter kannmått, vilket betydde att en 2 kannors gryta med lock enligt katalogen kostade 2: - och en stekpanna kostade 1:-
En annan kuriös prisuppgift gällde stora tvättgrytor, s.k. Bryggpannor. De såldes efter pris per kanna.

Så här stod det i katalogen:
"Bryggpanna med pip, pris per kanna 0:43:-"
(En tvättgryta på 100 kannor = 260 liter, kostade alltså 43:-)
Om vi går till tiden strax efter världskriget, 1919 då jag föddes, kostade som jämförelse ett drängdags¬verke 2:75, och ett kvinnodagsverke 2: -
En flanellpyjamas för män kostade det året 12:- dvs 5 dagsverken.
En dansklänning av siden, för den som hade råd med den lyxen, kostade 69:- liktydigt 35 kvinnodagsverken, och ett par damstrum¬por  kostade2:40.
På matfronten kostade1 kg. smör 2:75, och ett tjog ägg 1:60.
En helpension på pensionat Solhäll i Stocksund kostade mellan 3:50 och 6: -
1925 gick lönerna tillfälligt lite upp, men tillbaka igen när ”Krygerktaschen” kom.
1925 tjänade en manlig arbetare 5:25 per dag och en kvinnlig arbetare 3:50. Proportionerna är tydligen ganska lika nu också mer än 85 år senare?
Priset på 1 kg smör var 3:90, och en kanna färsk strömming 0:65: -. (Strömming såldes ofta ända in på 1930-talet efter kannmått.)
Ett kvartals abonnemang för telefon i Stockholm kostade 25: -
Hur många av mina läsare har idag något minne av de långa vedtravarna som låg på Stockholms kajer? Veden såldes på 1930-talet efter famnmått och kostade 20: - famnen.
Storleken på en famn ved är svårdefi¬nierad. Enl. Nordisk Familjebok, 1945 års upplaga, har vi i vårt land haft 35 olika mått på en vedfamn. Ur¬sprungligen avsågs med vedfamn ett kubikmått på 6 x 6 x 6 fot = 5,65 kbm.
Här sätter jag punkt och låter var och en göra jämförelser med dagens inkomst¬er och levnadskostnader, och själva avgöra, om det var så mycket bättre förr.
Jag vill bara ur min egen erfarenhet slutligen avslöja, att jag år1937 köpte en Monark cykel med dynamolyse i Nordemans järnhandel i Örnsköldsvik för 125: - Min månadslön var då 35: - + fritt vivre
1938 hade jag fått löneförhöjning till 50: - i månaden och köpte det året en cheviotkostym med väst av en skräddare i staden för 72: -.
Samma år köpte jag en paletå med svart sammetskrage av Gusofsky konfektion i Örnsköldsvik för 55: - Också något att jämföra med nutidens löner och kostnader.
1939 köpte jag ett fickur för 55:- vilket fortfarande fungerar oklanderligt år 2012. Vem behöver idag offra en hel månadslön för en klocka? Allt går att jämföra.

© Göte Ingelman