5 000 år av skuld - är vi slavar allihopa?
David Graeber är docent i antropologi vid Goldsmiths University of London. Hans bok Debt: The First 5 000 Years ser på utvecklingen av skuld som både ett moraliskt och ett ekonomiskt koncept, och bygger på antropologiska bevis från en rad olika samhällen, både nutida och historiska.
Några citat ur artikel:
"Tanken att ”ära” och ”kredit” är samma sak inträffar i situationer där människor handlar med varandra direkt. Om det finns någon form av marknad, och skulder betecknas i pengar, men du kan inte fängsla någon eller bryta benen på dem om de inte uppfyller sina åtaganden, så för att fungera framgångsrik som företag är din ära din största resurs. I medeltida arabisk lag – sharia – var kredit kapital: din personliga ära var en form av kapital, och var juridiskt erkänt som sådant."
... Men det finns något ironiskt i att tänka på ett löfte gjord av en stat att betala en skuld, som något absolut heligt. En skuld är trots allt bara ett löfte, och politiker ger alla möjliga olika löften. De bryter de flesta av dem. Så varför är dessa löften de enda de inte kan bryta?"
"Lagliga sociala relationer är de där pengar har utväxlats, till exempel ”brudpris” som betalats för att erkänna ett nytt äktenskap. Men när man bekräftar ett äktenskap på samma sätt som man använder för att köpa en anka eller betala en prostituerad, skapas moralpanik."
"I de flesta språk betyder ordet för ”frihet” lika med ”motsatsen till slaveri”. Men enligt romersk rätt är ”frihet” den naturliga kraften att göra vad helst du vill – med undantag för de saker du inte kan göra, antingen på grund av lagen eller därför att någon kommer att stoppa dig. Det är som att säga ”solen är fyrkantig, utom i den mån som den är rund”. Och folk anmärkte genast på det här: med denna definition, är alla ”fria”. Slavar är ”fria” – de kan ju trots allt göra vadhelst de vill med undantag för de saker som de inte kan göra. Så varför utvecklade de denna absurda definition?"


Bedöm denna artikel:
Fler nyheter
- Högsta lärarbehörigheten på ett decennium i Håbo 15 Apr 2025 | Politik
- Nya siffror: Nu bor det 22 973 personer i Håbo 21 Feb 2025 | Övriga Nyheter
- Traditionell julmarknad på Skoklosters slott 25 Nov 2024 | Övriga Nyheter
- Håbo deltar i SCB:s stora medborgarundersökning 28 Aug 2024 | Övriga Nyheter
- Håbo kommuns resultat i EU-valet 14 Jun 2024 | Politik
- Skoklosters slott bygger ny lekmiljö för barn 20 Maj 2024 | Skokloster
- Sex av tio barngrupper för stora i Håbo 17 Maj 2024 | Skola
- Susanna Alakoski och Elise Karlsson får Jan Fridegårdpriset 2024 09 Apr 2024 | Kultur/Konst/Lokalhistoria
- Sommarläger på finska – ett samarbete mellan Håbo och Enköping 09 Apr 2024 | Politik
- Så vill vi förändra Håbo! - ungdomar berättar med vernissage 20 Mar 2024 | Ungdom
- Barocka buketter inleder säsongen på slottet 20 Mar 2024 | Skokloster
- Full fart när rekryteringsmässan hölls på Fridegårdsgymnasiet 08 Mar 2024 | Företag
- Nya siffror: Befolkningen ökar i Håbo – nu 22 974 personer 26 Feb 2024 | Övriga Nyheter
- Del av Stockholmsvägen stängs av 20 Feb 2024 | Politik
- Så gör du ditt hem personligare - med fototapet 20 Feb 2024 | Övriga Nyheter
- Hushållens disponibla inkomster sjunker i Håbo 16 Feb 2024 | Övriga Nyheter
- Håbo kommun klättrar i utmärkelsen Bästa Tillväxt 18 Dec 2023 | Företag
- Allt färre omkommer i jultrafiken – här är Håbos mest olycksdrabbade vägar 18 Dec 2023 | Övriga Nyheter
- Traditionell julmarknad i storslagen slottsmiljö 29 Nov 2023 | Kultur/Konst/Lokalhistoria
- Fyra av tio elever når inte gymnasieexamen i Håbo 29 Nov 2023 | Skola
Lämna kommentar
OBS att du måste vara inloggad för att kunna skicka kommentar!
Klicka här för att logga in
Kommentarer granskas inte före publicering. Det innebär att den som skriver en kommentar själv ansvarar för kommentarens innehåll. Den som skriver kommentarer ska följa svensk lag. Kommentera gärna, håll god ton och var artig, hota aldrig, använt sunt förnuft.
Skulle du känna dig förolämpad/kränkt av ett/flera ord/uttryck, vänligen kontakta HåboPortalen (info@haboportalen.se).