En känslofylld resa i tiden

Det var min oas när jag var barn. Där hos morfar och mormor i Källbo, Skokloster fick jag uppleva sådant som jag inte var i närheten av i mitt hem i Häggeby. Morfar var skogvaktare och jägare. Han stoppade även upp fåglar och andra djur.

Skogvaktarbostaden, jaktstugan och ladugården, hela fastigheten är till salu idag | Foto: Tommy Hildorsson

När ”storgubbarna” kom till Skokloster för att jaga var det liv och rörelse i skogen eller alla fall i jaktstugan efter en lyckad jakt. Då firades det och kunde bli ganska högljutt när de drog sina jakthistorier.

Det var hos morfar och mormor som jag fick många fina djur och naturupplevelser. Bland annat hur det var att ro ut på Mälaren och ro drag. Vi gick på stigen nedför berget förbi ladugården där vi brukade hämta mjölk, över ängen och till Aludden där båten låg. Tjärdoften från träekan gör sig påmind än idag när tankarna snuddar vid den tiden då morfar pluggade igen hålet i botten på båten, knuffade ut den i vattnet och vi gav oss ut på en fisketur.
Det var vid den här tiden som jag upplevde mig själv som individ i barndomens spröda år. Redan något år efter födseln till en bit in i tonåren tillbringade jag mycket tid hos morfar och mormor. Det var även där som jag fick en förnimmelse av att attraheras av en annan person. Kanske en liten försmak av vad kärlek är. Det var en tid av känslor som vaknade till liv och som har följt mig genom åren. Tiden hos morfar och mormor var nog den lyckligaste i min barndom. Där upplevde jag uppskattning för det barn jag var och att bara finnas i far- och morföräldrarnas närvaro kändes tryggt.

Åren har gått och den tiden i mitt liv har uppenbarat sig i mina drömmar många gånger. Kanske är det den tryggheten jag sökt i mitt fortsatta liv – utan att finna den. Det boendet i den gamla trivsamma skogvaktarbostaden som jag sökt i andra hus och på andra platser i landet utan att finna den.
Andra har bott i Källbo efter morfar och mormor. Det har stått tomt några år men sedan flyttade en familj in som satsat mycket tid och pengar för att få det boende de önskat. De har lyckats och trivts men nu efter 20 år är fastigheten till salu och jag var där på visning. Det blev en omtumlande upplevelse. I grund och botten fanns allt kvar men inredning, snickerier och allt, ja allt var förändrat. Jag gick stilla genom rummen och mindes, såg hur mormor stod vid spisen och lagade mat och hur morfar satt vid bordet och stoppade upp fåglar. Jag kände doften av allt som varit men allt fanns bara i mina minnen – i mina sinnen. Doften från skafferiet, den stora tunnan med ärtor till duvorna, kakelugnarna, gungstolen vid akvariet, allt visades i mitt inre. Det var första gången i mitt liv som minnena fått mina sinnen att spela upp så tydliga och känsloladdade små klipp ur mitt liv från barndomen.

Jag vandrade runt på fastigheten och kände in atmosfären från förr och lät den blanda sig med nu 2011. Omtumlad och rörd tog jag farväl av dem som äger fastigheten idag, önskade dem lycka till och gav mig av hemåt. Det var Gästabud i Häggeby skola där jag gick i klass tre, fyra, fem och sex och det var dit jag var på väg. För att komma dit skulle jag passera huset i Häggeby där jag bodde fram till 1984 och även Häggeby kyrka där jag konfirmerades. Det blev en resa i tiden med återblick tillbaka på mitt liv fram till idag, på några få timmar. Snart kommer andra att flytta in i Källbo, den plats som givit både mig och många andra så många minnen för livet. Alla bär vi på en kavalkad av minnen som spelar upp en film när vi så önskar – när tillfälle ges. Livet är en resa i tiden som vi själva sätter färg på. Det gäller bara att känna till att det tar ett liv att lära sig leva.

Tommy Hildorsson

Fotoalbum 1 av 7

Morfar och mormor

Foto: privat

Från potatislandet

Foto: privat

Källbo år 1916

Foto: privat

Jaktstugan idag

Foto: Tommy Hildorsson

Ladugården idag

Foto: Tommy Hildorsson

När jag var ett litet barn i Källbo

Foto: privat

Vet inte vilket år

Foto: privat