Vad säger statistiken om skolan i Håbo?

Skolresultaten för elever från Uppsalas kommuner skiljer sig stort, visar en rapport från Lärarnas Riksförbund. Elever i Knivsta kommun har bäst resultat och hamnar på 28:e plats bland landets 290 kommuner (Håbo 114:e plats).

Håbo kommun hamnar på 231:a plats (av 290 kommuner) i totalrankningen

Sämst är Håbo kommun som hamnar på 231:a plats (av 290 kommuner) i totalrankningen, rapporterar P4 Uppland. Det är kategorierna Resurser (254:e plats), Likvärdighet (242:a plats)  och Behörighet (264:e plats) som drar ner resultatet, medan i Lön hamnar man på 29:e plats.

Lärarnas Riksförbunds rapport Vad säger statistiken om skolan i din kommun? belyser de stora skillnaderna som finns mellan olika kommuner i deras elevresultat, resursanvändning, likvärdighet, lärarbehörighet och lärarlöner. I rapporten har offentlig skolstatistik och partsgemensam lönestatistik sammanställts och vägts samman för att jämföra kommunernas skolprestationer.

Lärarnas Riksförbunds sammanställning belägger den bild som diskuteras brett, nämligen att variationerna mellan huvudmän och hos en och samma huvudman varierar mycket stort.

Statistiksammanställningen visar att:

•Det är stor spridning i elevresultaten mellan olika kommuner. Det är tydligt att det går sämre för många av eleverna i mindre kommuner och bättre för eleverna i rika Stockholmskommuner.

•Likvärdigheten i svenska kommuner är undermålig. Det är enorma skillnader i resultat mellan skolorna inom kommunerna speciellt i storstadskommunerna. Det är även stora skillnader i resultat mellan könen i de flesta kommuner.

•Många kommuner har inte en effektiv resursanvändning. De administrativa kostnaderna är för höga och äter upp en allt för stor del av kommunens grundskolekostnader. Det läggs även en för liten andel av resurserna på undervisningen i många kommuner och även totalt i Sverige. I många kommuner har eleverna inte tillgång till tillräckligt med studie- och yrkesvägledning vilket visar på dåliga prioriteringar hos många kommuner.

•Spridningen är stor mellan kommunerna när det kommer till lärarnas behörighet. I vissa kommuner undervisas eleverna till stor del av behöriga lärare medan det i andra kommuner saknas lärare med rätt pedagogiska och ämneskunskaper. Det är även stora skillnader i nivån på lärarlönerna, där visa kommuner satsar på sina lärare medan andra kommuner har en oacceptabel låg nivå på sina lärarlöner.

•När kommunernas rankningar inom de olika kategorierna vägs samman är det uppenbart att det är svårt för kommunerna att hålla en hög nivå inom alla områden. Det är även stora skillnader mellan kommuner som borde vara relativt lika sett till befolkningsmängd och ekonomiska förutsättningar. Vissa kommuner misslyckas i nästan alla kategorier medan de flesta kommuner lyckas inom några och är sämre inom andra.

Lärarnas Riksförbund föreslår följande åtgärder:

•Skolan är en nationell angelägenhet och det är därför helt oacceptabelt att resultat och resurser kan och får variera i en sådan utsträckning som sker. Denna brist på likvärdighet löses bäst genom att skolan finansieras direkt av staten genom statsbidrag. Dessa skolbidrag ska ta hänsyn till bland annat de socio-ekonomiska faktorer som kräver olika kostnader för att garantera en likvärdig skola för landets elever.

•Huvudmännen måste ta sitt ansvar och ansöka om de statliga medel som finns för att förstärka kvaliteten i undervisningen. Det är oerhört att endast ett fåtal kommuner har ansökt om att få ta del av den satsning på två miljarder kronor för att förstärka undervisningen i lågstadiet. Staten måste överväga en mera direkt styrning för att få rätt saker att hända.

•Den satsning på lärarlöner som vi hittills kunnat skönja måste fortsätta och förstärkas.

•Den senaste läsårsstarten har visat att lärare som inte blir rätt betalda lämnar sina arbetsgivare till förmån för bättre betalande sådana. Detta drabbar såväl storstads- som glesbygdskommuner och drabbar alltid eleverna genom ryckighet i undervisningen.

•Fortsätt att utveckla legitimationsreformen genom att kräva att betygsättande lärare ska ha legitimation för just det ämnet de undervisar i och betygsätter.

•Lärare och rektorer måste ta ett gemensamt ansvar för grundliga diskussioner om korrelationen mellan betygsättning och resultat i nationella prov. Det är inte rimligt att det råder så stora skillnader som det gör i dag, vilket i sig äventyrar likvärdigheten föreleverna.

•Lärare och rektorer måste ta ett ansvar för ett kontinuerligt och systematiskt arbete för att förbättra undervisningen i skolan. För att detta ska kunna ske måste även skolan på ett konsekvent sätt involvera föräldrar och omvärld i detta arbete.

• Läs rapporten i sin helhet (Totalrankningen på sid30)
  
  
• Kommunerna rankade efter resurser
• Kommunerna rankade efter likvärdighet
• Kommunerna rankade efter elevresultat
• Kommunerna rankade efter lön
• Kommunerna rankade efter behöriga lärare

Attila Gal
HåboPortalen