Signerat Ingelman
Maj
16
2011
Angnar, den oskyldige
Genom
Göte Ingelman
Vid ett tidigare tillfälle skrev jag i en kulturhistorisk artikel om barnauktioner och rotegång som pågick i vårt land så sent som för en mansålder sedan. Många för-vånade sig när de såg att det var så sent i tiden som 1919 innan det blev i lag för-bjudet att sälja fattiga människor på offentlig auktion till lägstbjudande. Men den-na ynkedom i vår sociala historia tog inte slut i och med att den nya barna-vårdslagen och påföljande
Maj
12
2011
Sårade vårkänslor
Genom
Göte Ingelman
Ibland gör våren oss rent lyriska med all rätt, men tänk om vi råka vara på fel ställe och det inte blir riktigt som vi hoppades på. Det fick jag och min hustru uppleva för tolv år sedan på en vårpromenad i Ulleviskogen i vårt närområde. Alla förutsättningar fanns på plats. Sol, fågelkvitter och vårens alla dofter, blommande blåbärsris och andra skogens vårblomster skulle möta oss, tänkte vi. Dagen log mot oss när vi lämnade
Maj
04
2011
Gårdfarihandlarnas ärbara skrå
Genom
Göte Ingelman
De var många på sin tid, men numera ett minne blott. Vi ska minnas dem som vägarnas hedersmän och kvinnor och de fanns runt om i hela vårt land. De kom till fots, på cykel eller spark och ibland med häst och vagn. De var så gott som alltid ett välkommet inslag i byarnas affärsliv, inte att för-växla med de ovälkomna tattarlassen. Från 1920-1930 talet har jag många oförglömliga minnen av vägarnas riddare. Tyvärr måste
Apr
25
2011
Påsksvit
Genom
Getsemane
Det strålade ljus mellan lövverkets grenar
på mannen som stod invid stammen och bad.
I svalkande skugga och lutad mot stenar,
tre andra nu slumrar så djupt denna dag.
När vi har behov att med staven i hand
söka skugga för vila ibland,
ska vi ej glömma bort, ett stenkast blott
skiljer ljuset från skuggornas land.
LÅNGFREDAG
På kullen de reste korspålar tre
efter folkhopens rop och skrik.
Skuggan föll på en ogärningsman ner
Apr
27
2011
Lovsång till velocipeden
Genom
Göte Ingelman
Ibland blir man överraskad av sina egna minnen. Jag blev det med rätta när jag häromdagen kom på att det är över åttiofem år sen jag lärde mig att åka cykel. Det skedde på 1920-talet på familjens damcykel. Min några år äldre syster fick springa bredvid och hålla i pakethållaren tills balansen kom av sig själv. Sen var det kört. Sen den dagen har cykeln förföljt mig ända tills jag tappade balansen igen och måste
11
totalt:
105
| visar:
101 - 105