Avundsjuka

Genom Attila Gal

Avundsjuka

En av mina och Oskar på Höjdens bästa vänner genom livet är fortfarande Aron i Lövberga. Aron tittade in en dag då jag som bäst höll på med häckklippningen. Eftersom jag aldrig varit någon riktig klippare, så skyndade jag mig att lägga undan häcksaxen innan Aron kom med domen över min prestation.
Naturligtvis vill jag inte säga något ofördelaktigt om en gammal god vän, men jag måste kärleksfullt få säga sanningen om honom den här

Mognande skörd (en kulturhistoria)

Genom Attila Gal

Den tomma kornhässjan står redo i väntan på den nya skörden. En av årets viktigaste grödor, kornet, vajar ute på åkern med sina svällande ännu grönskimrande ax. De kommande veckorna av växtperioden är alltid lite oroande då det så lätt kan bli ett bakslag. Frost, regn eller torka kan, om det vill sig illa, hindra axen att fortsätta svälla till fullmatad skörd.

Bondens oro för årets kornskörd var väl befogad under familjejordbrukets tid framför allt

Dagar att minnas

Genom Attila Gal

Illustration

Gårdagen är förbi och dagen i dag är en av de första ihärdiga dagarna i den nya julveckan. Redan känns dofterna av saffran, stearin, buljong och skinka eller av julbak. Allt känns igen från generationer tillbaka och ändå upplever vi en ny tid.

Men Nej, så lätt går det inte att tänka på det nya då tankarna går sin egen väg då man råkar vara född 1919 och minns hur det var för mer än

Fladdermus och skönsång

Genom Attila Gal

Jo, antingen eller, för jag drömde faktiskt om Fladdermöss, och varför då jag aldrig någonsin mig veterligt drömt om dem tidigare under livet?

Hur kan det komma sig att jag ligger och drömmer om så fula och underliga djur som på bilden ovan? Det är nästan skrämmande, och kanske ligger det någon hund begraven i det fördolda, som man bruka säga?

Jo förvisso, och skam till sägande har jag inte sett en fladdermus eller

Tiggarpass och tattarlass

Genom Attila Gal

För många var det ett nödvändigt komplement till den tidens olika former av fattigvård och försörjning.

I vårt avlånga land har allmogen tidvis drabbats av djupaste fattigdom och även av svåra epidemiska sjukdomar, men nutidens yngre människor bruka inte ägna den verkligheten så särskilt många djupgående tankar. På 1700 talet utfärdades emellertid de första statliga så kallade tiggarpassen till vissa personer. Tiggarpassen var inte en generell förordning utan gällde enbart inom vissa distrikt. Men under

Höstlöv och morgondag

Genom Attila Gal

Höstlöv och morgondag | Illustration

Ni minns väl hur vi längtade efter dem och fick belöning i överflöd! Nu har det gått några korta månvarv sedan vi beundrade musöronen och björkarnas hängen. Det har regnat och varit solsken och blåsväder om vartannat och allt försvann men kom ständigt tillbaka till oss igen på nytt.

För många var det belöningen för en lång längtan, men för den allergiske var det en plåga och ett lidande värre än allt annat. För oss

Nils-Petter och Kristina

Genom Attila Gal

Illistration

Nils-Petter och Kristina var två äldre syskon av särlingarnas släkte som fortfarande lever kvar i minnet från 1930- talet.

Jag hade som tonåring fått anställning som dräng på deras närmaste granngård under ett par år av mitt unga liv. Kontrasterna var häpnadsväckande. Jag kom till tämligen nya och välbyggda bostadshus och uthus och Nils-Petter och Kristina bodde fortfarande kvar i sina gamla fallfärdiga byggnader för sig själva och djuren. En fäbod hade högre standard än

ICA´s långfil

Genom Attila Gal

Tätört (Pinguicula vulgaris)

Häromdagen hade jag besök av en ledsagarinna som följde mig på en promenad till den underbara skogen för att få andas in ren och fin skogsluft. Det råkade vara ett par fantastiska höstdagar så min ledsagarinna kom precis vid rätt tillfälle. Promenaden var det nödvändigaste för ande, själ och kropp.
Alla superlativer känns överflödiga, men inte det som kom efteråt!

Min ledsagarinna är också till åren kommen och efter någon timme bland trädrötter och vissnade

Oktoberhöst

Genom Attila Gal

Höst i Bålsta | Foto: Attila Gal (arkiv)

"Hösten är kommen, hör stormarna gny!
Svanen tar avsked och svalorna fly."
O.W. Uddén

Oktoberhöst

Stjärnornas ljusårsgamla strålar
belyser det gulnade lövet som
förlorat sitt klorofyll.

Rastlöst flyter det fram på
vindkrusad våg:
Varifrån och varthän?

Söker, liksom jag, efter en
nödhamn i höstmörkret.

Göte Ingelman  okt. 1996

Ett hem på jorden

Genom Attila Gal

Illustration

Jag vet inte vilka som en gång bott och haft sitt hem där, men bilden lockar fram fantasi och undran. Hur var deras strävsamma liv som en gång trampade på stugans tiljor?
Den första tanke som dyker upp när jag sitter och ser på bilden är minnet på ett par kända versrader av Rupert Nyström:

"Mitt hem var så ringa, dess dörr så låg, men aldrig en skönare boning jag
såg!"

Denna känsla och övertygelse